echelon

Detta är en text jag skrev på en svensklektion förra hösten och den skulle handla om hur vi ville göra om vi fick byta kön.

"Talesman och ombudsman. Jag har varit tjej i 17 år och 8 månader. Lite mer också. Den 16 september fyller jag 18 år och har önskat mig lösvikts-te, nya strumpor och ett liv som en person med det manliga könet. Det var visst något nytt och jag kände för att testa det.

Så alltså, dagen efter min födelsedag kommer jag att vakna upp med mörkare röst, kalsonger, morgonstånd och håriga ben. Vad kommer jag tänka och vad ska jag göra som en man resten av mitt liv? Det första jag ska göra är att gå på toa. Sen duscha. Jag vill granska min nya manskropp i en helkroppsspegel. Hur kommer det se ut och hur stor "dick" kommer jag ha?

För tjejer är det tydligen ganska viktigt med stor "dick" och är alltid ett aktuellt samtalsämne under tjejkvällen. Kläderna kommer nog att ligga på golvet nedanför sängen när jag kommer tillbaka från toan, men strumporna ligger troligtvis i sängen. Vilken blir min klädstil?

Mycket färger och mönster. Stuprörsjeans, en gul skjorta och någon utstickande slips.

Sen ska jag ha 70-tals glasögon. Herregud! Folk kommer tro att jag är bög. Kanske.

Skolan kommer jag att sköta så gott det går och som kille tänker jag börja träna. Springa och möjligtvis börja gymma. När helgen kommer blir jag sprallig och oftast full, men då är jag lagom full. Jag kommer att vara tjejernas favorit. I alla fall en utav dom. Med min charm, mitt snygga ruffsiga hår och min goda vana att ta på bröst, så faller brudarna pladask för mig.

Jag älskar bröst! På en fest kommer jag träffa en relativt söt tjej. Vi blir kåta och hånglar på ett lugnt sätt. Lite blött. Men tänk om hon vill knulla med mig? Som tjej är det väl ganska enkelt. Tänk om jag inte får upp "dicken"? I början av mitt liv som man kommer jag använda händer och fingrar. Dra fingret alldeles innanför byxkanten. Det borde brudarna gilla.

Men känslorna då? Som kille vill jag kunna gråta och visa känslor som tjejer gör. Jobbet är det tydligen inget större problem med. Jag är ju av det manliga könet snart. När det är dags för jobb ska jag jobba på en reklambyrå eller på verkstad.

Världens bästa morfar! Det är jag det. Eller jag kommer att bli det.

"- Morfar, kan inte du berätta om när du var i Frankrike och fotograferade transvestiter?"
Nu är det den 15 september och klockan slog nyss 22.30. Jag står naken en sista gång framför spegeln med kvinnokropp. Tar på brösten. Fan vad jag kommer att sakna dem.
Farväl kvinnoproblem och välkommen ombudsman!"


Jag borde bli poet. Eller man. /S